onsdag 1 maj 2013

Den sammansatta lusten


Frågor om lusten är ofta förekommande i varje sexologs yrkesverksamma liv. Min kollega professor Sven-Axel Månsson på Malmö Högskola, intervjuad av UR, menar att människan av idag studerar världen via en lins där hon värderar olika saker utifrån hur mycket lust och njutning de antas ge. Annorlunda uttryckt, tänker jag, handlar det om att allt vi gör och intresserar oss för att göra förväntas vara lustfyllt, vi ska belönas med njutning. Det handlar naturligtvis om en mängd handlingar i livet – se bara på den uppsjö av tv-program som anlägger en ”lustfylld ton” och som handlar om alltifrån njutning genom mat och bakning, genom sådant som att sy kläder eller snickra på en stuga till att resa till exotiska platser. Upplevelseindustrin är en av de största industrierna och hit hör även sex.

Men på samma sätt som det mesta förväntas inbringa lust och njutning skapas en tävlan, en press och en stress att lyckas. Se bara återigen på hur många program som kretsar kring kampen om att vinna, att bli den bäste kocken eller designern. Sökandet efter lustfyllda upplevelser försätter oss alltså i en stressfylld tillvaro, där ribban ligger högt. För unga människor, menar Sven-Axel Månsson, består världen av förväntningar medan äldre människor förnimmer kroppsliga förändringar - i båda fallen, tänker jag, kan lusten kännas svårfångad och människan uppleva sig misslyckad och oduglig. Lustens flyktighet blir ett problem och många söker hjälp. Inga Tidefors vid Göteborgs Universitet, en annan kollega som jag haft förmånen att arbeta tillsammans med, ser idag en förskjutning av människors beskrivningar av sina sexuella problem. Från att tidigare ha sökt för erektionsproblem (män) och svårigheter att uppnå orgasm (kvinnor) handlar det idag desto oftare om att lusten är borta. Men vad är nyckeln till lusten?

Jag har länge varit intresserad av människans jakt på upplevelser inom sexualitetens område, och samtidigt kritisk till att vi människor är så snabba att tro att medicinsk behandling är lösningen på upplevelser av frånvaro av dessa, det man ofta kallar sexuella problem. Kanske hänger det sammas med att sexualiteten länge varit läkarkårens domän, kanske har vi lärt oss att tro att problem går att ta bort med hjälp av olika preparat. Men lustens sammansatta karaktär gör att vi nog lurar oss själva. Det av framgång gynnade läkemedlet Viagra, tillsammans med sina ”gelikar” Cialis och Levitra, kan hjälpa fysiskt men de ändrar inte den sexuella känslan. Lusten påverkas i begränsad omfattning, om ens överhuvudtaget, av dessa medikamenter. Man blir helt enkelt inte med självklarhet kåtare av att käka piller. Till det krävs andra tillvägagångssätt.

Eric Janssen, sexualforskare från Kinseyinstitutet i USA, menar att det vetenskapligt sett finns en åtskillnad mellan kroppens fysiska reaktion på upphetsning, t.ex. stånd eller lubrikation (väta i slidan) och på känslan eller upplevelsen. Vi kan åstadkomma fysiska reaktioner med det innebär inte sexuell upphetsning. Känslan är frånvarande. Mediciner är alltså ingen magisk nyckel till lust och njutning.

Parallellt läser jag ett debattinlägg av förläggaren Carl-Michael Edenborg, som menar att vi svenskar talar om sex som antingen problem eller som gymnastik. Det ligger på sitt sätt i linje med sökandet efter upplevelser och känslor men också med att samma sökande lätt förvandlas till stress och jakt på det lustfyllda, utan att man lyckas. Han efterlyser istället det extatiska, mystiska eller ljuvligt ångestfyllda i sexualiteten:

”Vällusten och ruset är problematiska, komplicerade och därmed ångestladdade. Våra fantasier rör sig kring mer eller mindre våldsamma överträdelser, och någonstans graviterar våra liv då och då mot utbrott”

Så som jag tolkar det menar han att det lustfyllda i sexualiteten kan se väldigt olika ut men är inte underförstått och automatiskt något ”fint, snällt eller mjukt”. Nej, det handlar om att våga se det sammansatta i den egna lusten, att utmana sig själv och kika bortom nästa hörn i sexualitetens labyrinter.

Under sexologiutbildningen berättade en föreläsare en gång att lusten inte är politiskt korrekt. Sedan den dagen har jag burit detta citat med mig i mitt arbete. Vi kan på fantasinivå uppleva njutning och lust i det tabubelagda, det förbjudna, det otäcka eller det gränslösa. Kanske är det i de räjongerna som vi bör söka efter nyckeln till lustens gåta? Vågar du undersöka saken?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar