Sex för småbarnsföräldrar

Det händer att varje sexolog ställs inför situationer där man behöver sätta sig in i andras upplevelser och erfarenheter fastän man inte varit om dessa själv. I själva verket är empatisk förmåga, det vill säga förmågan att förstå andras känslor, känna med eller inta en annan persons perspektiv på världen en nödvändighet för att kunna vara till hjälp i allt människovårdande arbete. En person som arbetar med missbrukare behöver inte ha missbrukat själv men måste medvetandegöra missbrukets konsekvenser för den individ hon möter; en terapeut som ger rådgivning vid skilsmässor är inte tvungen att ha skilt sig själv. Varje individ upplever en till synes allmängiltig och objektiv händelse på sitt eget unika sätt, må vara att det handlar om en skilsmässa eller något annat. Med andra ord, den empatiska förmågan är nyckeln till att bilda sig en uppfattning om det unika i det förment allmängiltiga eller objektiva och i det ta avstamp mot en problemlösning.

En situation jag stundtals har ställts inför har inneburit att ge råd åt och vägleda småbarnsföräldrar som önskar få tillbaka sitt gamla sexuella liv, sitt gamla sexuella jag. Att hitta åter gnistan, tändningen, kåtheten. Själv frivilligt barnfri har jag ofta fascinerats av alla berättelser som presenterats och jag har arbetat hårt för att försöka att förstå vitt skilda känslor och upplevelser. Och så idag, när jag lyssnade på den första delen i RFSU:s nya satsning Sexpodden, påmindes jag om många av de nyblivna föräldrar jag mött. Avsnittet, som du kan lyssna på här, bär titeln Sexpepp för småbarnsföräldrar.

Jag lyssnar på de intervjuade personernas skildringar av hur sexlivet förändras under småbarnstiden. Som pappans, som överhopad med minst sagt avtändande blöjor, bajs och kräk snarast ser desillusionerat på sitt nya liv. Jag lyssnar på berättelsen om svårigheterna att kunna ha sex i en lägenhet där föräldern delar sovrum med sitt något äldre barn, utan dörrar och utan möjlighet att hitta en avskild vrå, och tänker att småbarnstidens utmaningar kan hålla i sig i många år. Jag får ett litet smakprov på den totala förändring av livets rutiner som ett litet barn kräver, med allt vad det innebär. Möjligheter till spontant sex, ostörda stunder i soffan eller närhet och intimitet blir lätt en bristvara, en omöjlighet bland tvätthögar, matlagning och vattkoppor. En del saknar förvisso inte sex, andra ser däremot relationen och sin sexuella förmåga krackelera fullständigt.

Barnmorskan och forskaren Tone Ahlborg har forskat på sexlivet hos förstagångsföräldrar och konstaterar att en ömsesidig kommunikation och en bekräftelse både som förälder och som partner är avgörande för hur det intima förhållandet utvecklar sig under tiden efter barnets ankomst. Den sexuella aktiviteten är inte per automatik det viktigaste, det individuella välbefinnandet och förhållandet kan stärkas även på andra sätt, men fortsatt sexuell aktivitet kan vara helt avgörande för en del för att fortsätta att må bra och fungera i förhållandet. Samtidigt gäller det att hitta en realistisk nivå och minska stressen och pressen. Kroppslig närhet kan vara gott nog under den mest arbetsamma och ansträngande tiden och det gäller att tala med varandra och eventuellt komma överens om att t.ex. släppa krav på samlag.

Småbarnstiden handlar utifrån Tone Ahlborgs omfattande intervjumaterial om att hitta sätt att hantera den nya rollen som förälder och förena den med sina gamla roller, som partner och som sexuell individ. Det gäller annorlunda uttryckt att finna lust och glädje i det nya och behålla dem i det gamla. För en del kan tonvikten kretsa runt att hitta sätt att hantera äckliga blöjbyten och oaptitliga spyor utan att göra avkall på sin kåthet. För någon kan lösningen vara att hitta platsen för ett ostört knull. För andra är utmattningen och tröttheten barriärer att bryta medan vissa drabbas av mer existentiella svårigheter som sjunkande självförtroende, konflikter och bråk eller nedstämdhet och depression.

Mångfalden av unika problemupplevelser är stor och säkert behöver även lösningarna vara många. Kanske gäller det att komma ihåg några allmängiltiga råd och ge dem en unik tolkning i den egna vardagen som småbarnsförälder: stöd varandra i relationen, fundera på hur ni kan släppa kraven och arbeta mot en nivå som är good enough. Varken mer eller mindre.